Tillgänglighet, estetik och trafiksäkerhet ska samspela

18 januari, 2018
Bild för - bjarlovsgranit_webben.jpg

I stora delar av Lunds innerstad används den grå Bjärlövsgraniten som markbeläggning. Samma sten ska finnas på spårvägens hållplatser. Stenen kombineras med en vit portugisisk granit i den vita linje som avgränsar mot spåret och med taktila tillgänglighetsplattor i järn.

- Det är positivt att använda samma sten till spårvägens hållplatser som i Lunds centrum. Alla spårvägens hållplatser har samma markbeläggning, vilket skapar igenkänning. Materialen är både långlivade och vackra. Många människor kommer att röra sig på hållplatserna och då ska dessa platser också ha en estetisk kvalitet, säger Clara Lundqvist, landskapsarkitekt och chef för parkenheten i Lunds kommun.

Tillsammans med Anna Karlsson, trafikmiljöingenjör och chef för avdelningen för trafik och mobilitet i Lunds kommun, konsulter och medarbetare från kommunen, har Clara Lundqvist varit med och tagit fram spårvägens designkoncept när det gäller gaturummet. Funktion, estetik och trafiksäkerhet är ledorden som har vägts mot varandra. Gruppen resonerade sig fram och resultatet finns publicerat i dokumentet Riktlinjer för gestaltning: Del2_Principer_för_utformning (Öppnas i nytt fönster - 18,4 mb)

 

Anna Karlsson är trafikmiljöingenjör och chef för avdelningen för trafik och mobilitet i Lunds kommun. Clara Lundqvist är landskapsarkitekt och chef för parkenheten i kommunen.

- Säkerhetstänket vävdes samman med det estetiska. Att göra en öppen lösning har varit viktigt. Spårvägen ska tillföra något i stadsmiljön. Så är spårvägarna konstruerade i Frankrike och i Bergen i Norge till exempel, säger Anna Karlsson.

En öppen spårvägsmiljö innebär att avgränsningar i form av räcken i möjligaste mån undviks och att spårvägens område tydliggörs genom gestaltningen. Spårvagnarna ska köras separerade från övrig trafik på hela sträckan.

Portugisisk granit används till den vita linje som avgränsar mot spårvägstracén.

En markör för spårvägen som ska finnas längs hela sträckningen är den vita linjen som är upphöjd 12 centimeter och 30 cm bred. Denna linje - satt med den vita portugisiska graniten - är en tydlig avgränsning mot spårvagnstracén. Det ska vara enkelt att tyda var spårvagnarna går och var de andra trafikanterna kan röra sig på ett säkert sätt.

I hållplatsernas spårområde sätts storgatsten. Stenarna ska utgöra en något otillgängligare yta för att inte inbjuda till att gå där. Ytan blir ändå är lättstädad och fungerar att gå på vid behov. För gående och cyklister skapas övergångar.

De taktila tillgänglighetsplattorna vid hållplatserna är av två slag. Den ena är en så kallad stopp-platta med knoppar som står upp och är lätta att känna för den som går med led-käpp. Den andra plattan har längsgående ränder som följs med käppen.

Den taktila stopp-plattan i järn med knoppar som står upp ska vara lätt att känna för den som går med led-käpp. 

Den andra taktila plattan är också tillverkad i järn och har längsgående ränder som följs med käppen.

Det ska också vara tillräckligt stor kontrast mellan tillgänglighetsplattorna och graniten – både i material och färg.
- Ju fler material, desto svårare är det att se för den som har synnedsättning. Därför har vi använt så få material som möjligt. Järnplattorna är mycket mörkare än graniten och har en annan struktur, säger Anna Karlsson.

När det gäller tillgänglighet har Boverket riktlinjer för offentlig miljö. Spårvagnarnas dörrar har ljudsignaler som signalerar öppning och stängning. Lutningen på rampen från gatunivån upp mot perrongen är uträknad för att vara behaglig för personer som använder rullstol eller rullator.

- Spårvägsövergångarna för gående och cyklister markeras med platsgjuten betong i olika mönster. Till gångpassagerna används borstad betong som ger en tydlig kontrast mot gräset som ska planteras i en stor del av spårsträckningen. I cykelpassagerna blir det brädavstruken betong. På ett tydligt sätt ska det framgå att det är en spårvagnspassage, säger Clara Lundqvist.

Anna Karlsson och Clara Lundqvist.

Foto: Kristina Strand Larsson.

Lunds kommun

Postadress
Lunds kommun
Box 41, 221 00 Lund

E-post
tekniska.forvaltningen@lund.se

Besöksadress
Tekniska förvaltningen
Brotorget 1, Lund