Krister övervakar schaktningen i S:t Laurentiigatan

3 oktober, 2017
Bild för - P4S_0010.jpg

En liten keramikskärva ligger i arkeologen Krister Kàm Tayanins hand. Den är gråsvart med randmönster I relief. Skärvan har tillhört ett kärl i så kallad Östersjökeramik, som användes från 1000-talet fram till 1300-talet.

Skärvan har Krister Kàm Tayanin hittat i S:t Laurentiigatan när han har övervakat schaktningen under arbetet med vatten- och fjärrvärmeledningar. Flytten och förnyelsen av ledningarna är en förberedelse inför spårvägsbygget på S:t Laurentiigatan. Ungefär här låg den medeltida vallen och vallgraven.
- Östersjökeramiken har slaviskt och skandinaviskt påbrå. Det går att se i ornamentiken. Skärvan hittades i botten av ett schakt, säger Krister Kàm Tayanin.

I S:t. Laurentiigatan hittade Krister Kàm Tayanin en skärva från ett kärl av Östersjökeramik.

Marken vid S:t Laurentiigatan har grävts ut tidigare. Därför vet arkeologerna ungefär vad som kan finnas under jord. Men de får ändå alltid överraskningar. I det här området har de inte hittat så mycket krukskärvor, men Krister har sett hur vallen och vallgraven delvis har haft en annan sträckning än som angivits på historiska kartor.

Vallen och vallgraven har gått snett över S:t Laurentiigatan. Första gången vallen omnämns i skriftliga källor är på 1300-talet, berättar Krister. Nästa gång det står något om vallgraven är på 1400-talet. Ofta byggdes vallen först och vallgraven uppkom då jorden togs till själva vallen. 
- Vallen anlades för att skydda staden, men framför allt var vallen och vallgraven en gräns mellan stad och land. Den utgjorde en ekonomisk gräns. I korsningen Allhelgona kyrkogata och Bredgatan låg den norra porten in till staden. På 1800-talet fylldes vallgraven igen och vallen togs bort. Den enda resten av vallen som finns kvar ligger I stadsparken, säger Krister.

Ända in på 1800-talet var Lund en förtätad landsbygd, med ängar och odlingslotter inom stadens gränser. Senare under 1800-talet börjar staden styckas upp i landlotter.

Krister bär standardutrustningen för Kulturens arkeologer: reflexjacka, reflexbyxor, hjälm, spade, ritbräda, tumstock och ryggsäck. Inför varje bygge han jobbar med får han gå en säkerhetsutbildning. Det har blivit flera nu. Det grävs och byggs på många ställen i Lund. Då måste också arkeologerna få tillgång till området. Krister är på plats vid de tre arbetsplatser han övervakar varje dag. Ibland hör någon av anläggningsarbetarna av sig om de hittat något speciellt. Samarbetet fungerar mycket bra, menar Krister.

Alla fynd och upptäckter som görs dokumenteras. Skärvor och andra materialfynd försvaras i Kulturens magasin. Arkeologerna skriver utförliga rapporter som sedan kan användas av forskare eller ligga till grund för en utställning.

Krister som är född och uppvuxen I Lund, drömde om att bli arkeolog redan i förskolan. Då var det mest stenåldern som fascinerade honom, men Krister höll fast vid sin vision, pluggade arkeologi i Lund och jobbar nu för Kulturens arkeologer.
- Lund är en levande stad för oss arkeologer. Här görs ständigt nya fynd som låter oss veta mer om hur det var att leva i staden för flera hundra år sedan. De arkeologiska undersökningarna pågår även vintertid, även om tjälen i jorden kan stoppa grävningar där det finns ömtåliga fynd. Det är inte lika bekvämt att jobba i regn och kyla men det går det med, säger Krister.

Foto: Kristina Strand Larsson.

Lunds kommun

Telefonnummer
Växel: 046-359 50 00

Organisationsnummer
212000-1132

Postadress
Lunds kommun
Box 41, 221 00 Lund

E-post
tekniska.forvaltningen@lund.se

Besöksadress
Tekniska förvaltningen
Brotorget 1, Lund