Spårvägen är en del av av svensk kollektivtrafiksatsning

28 december, 2018

Inför planeringen av spårvägen i Lund anlitades flera personer med stor kunskap om kollektivtrafik och spårvägar i andra städer. En av de experter som ingick i spårvägens styrgrupp var Bernt Nielsen, tidigare kollektivtrafikchef i Göteborg.

Bernt Nielsen är en av de experter som ingick i spårvägens styrgrupp. Han var tidigare kollektivtrafikchef i Göteborg och har också bland annat haft uppdrag för spårvägen i Bergen.

Att vara ansvarig för kollektivtrafiken i Göteborg är bara en av Bernt Nielsens meriter. Han har också varit stadsplanerare på dåvarande Vattenbyggnadsbyrån - idag en del av Sweco - samt ansvarig för utredningen av spårvägen i Oslo. I slutet av 1960-talet drog Bernt igång den helt nya institutionen för trafikteknik på Lunds Tekniska Högskola, LTH.

En timmes undervisning räckte

Bernts bana började på civilingenjörsprogrammet för väg och vatten på Chalmers.
- En timmes undervisning om kollektivtrafik på Chalmers fick mig så intresserad att jag valde det istället för betong och stålbalkar, säger han.

I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet var trafik lika med biltrafik. Gång- och cykel diskuterades inte och om bussarna fick plats där det redan körde bilar - fick de finnas på vägarna.
- Det var också vid den här tiden som spåren revs upp i svenska spårvägsstäder som till exempel Jönköping, Kiruna, Helsingborg och Malmö. Biltrafiken ifrågasattes inte över huvud taget. Bilen var framtiden och spårvägarna låg i vägen för bilvägarna. Ett annat skäl till att spåren revs upp var ändringen till högertrafik 1967. Att anpassa spårvägar och spårvagnar till högertrafik ansågs för dyrt, säger Bernt Nielsen.

Studenter fick rita nya parkeringshus

Investeringar gjordes i parkeringar och vägar. Studenterna som läste väg och vatten fick som övningsuppgifter att rita nya parkeringar eller parkeringshus. Sverige asfalterades allt mer. Men det var några stycken som tyckte att det där med kollektivtrafik var intressant. I olika utredningar undersökte Bernt och hans kollegor om man kunde spara pengar när det gällde kollektivtrafikens driftskostnader.

Under 1970-talet började trafikföretagen gå med underskott och kollektivtrafiken behövde samordnas. Då hade trenden när det gäller motorvägar och biltrafik börjat vända något. 1969 stoppades det så kallade ”genombrottet” en motorväg rakt igenom Lund i sista stund. En av dem som stod bakom stoppet var Stig Nordqvist, professor på LTH. Miljöfrågorna seglade allt mer upp på agendan.

Politikerna började intressera sig för kollektivtrafik

På 1970-talet kom en ny lag om kollektivtrafik i Sverige. Alla län upprättade tjänster för så kallade trafikhuvudmän som skulle ha ett övergripande ansvar för kollektivtrafiken. Allt fler utredningar gjordes och Bernt och hans kollegor fick fullt upp. Kollektivtrafik blev politiskt intressant. Trafikhuvudmännen fick pengar från staten som de kunde välja att satsa på buss eller tåg. De flesta valde busstrafiken, med några undantag som de småländska lokaltågen Krösatågen som fortfarande fungerar utmärkt.

- Under 1980-talet blev intresset för kollektivtrafik riktigt stort. På 1990-talet ledde jag en utredning om spårvägen i Göteborg. Skulle staden lägga ner eller storsatsa? 1993 valde politikerna att satsa och jag drog det första strecket till en ny tunnel som nu går genom berget från Chalmers ner mot Liseberg. Tunneln blev sedan en del av den så kallade ”ringen” en spårvagnsringlinje runt Göteborg. 1994 beslutade man att spårvägen ska vara ryggraden i Göteborgstrafiken.

Endast ett uppdrag - det ska bli succé

Efter ”åtta glada år” som kollektivtrafikchef i Göteborg avgick Bernt med ålderns rätt och fick bland annat uppdrag som lobbyist för svensk kollektivtrafik i Bryssel och som sakkunnig för den nya spårvägen, Bybanen i Bergen.
- I Bergen hade vi ett uppdrag. Vi skulle sörja för att det blev succé! Här var jag med i en styrgrupp i fyra år och när Bybanen var färdig fick jag faktiskt åka i invigningsvagnen med drottningen. Det var en spännande tid. Vid den här tiden fanns SPIS, spårvagnar i Skåne., som var ett samarbete mellan Lund, Helsingborg och Malmö samt Region Skåne när det gäller spårvägsfrågor. Till slut blev det Lund som satsade och jag ingick i en styrgrupp som bland annat tittade på trafiksäkerhet och driftsfrågor, säger Bernt.

Spårväg och buss kompletterar varandra

Idag ägnar sig Bernt Nielsen mer åt fåglar och barnbarn än utredningar men han gör några inhopp då och då. Ibland gör göteborgaren Bernt ett besök i Lund för att hälsa på barn och barnbarn och för att se hur spårvägen växer fram. Spårvägen är viktig del av kollektivtrafiknätet, menar Bernt. Spårväg ersätter inte busstrafik, trafikslagen kompletterar varandra.
- I dag är Bybanen i Bergen en framgångssaga med alla mått mätt. Det som är positivt med spårväg är att den ligger där den ligger. Runt spårvägens korridor kan staden tryggt utvecklas.

Text/foto: Kristina Strand Larsson.

Lunds kommun

Telefonnummer
Växel: 046-35 50 00

Organisationsnummer
212000-1132

Postadress
Lunds kommun
Box 41, 221 00 Lund

E-post
tekniska.forvaltningen@lund.se

Besöksadress
Tekniska förvaltningen
Brotorget 1, Lund